Kikat på nya stallet!

Var i jakan och hälsade på mina föräldrar idag, så passade på att åka förbi Sessans nya stall på hemvägen, det är ju längs vägen liksom
Det var jättelätt att hitta dit och väl där så träffade jag på en jättetrevlig tjej som direkt visade mig runt! (var även två andra tjejer där, plus en som red. Jättetrevliga alla!).
Stallet såg inte mkt ut för världen utifrån men man blev verkligen positivt överraskad när man kom in! Stort, luftigt, ljust!
Boxarna var stora allihopa, stallgångarna ännu större och många bra förvaringsmöjligheter!
Fick verkligen en bra känsla när jag var där, så det kommer säkert bli ett jättebra stall för Sessan. Fint stall, trevliga människor, stora hagar, bra ridvolt och nästan det viktigaste: milslånga ridvägar!
Tänkte först att crossbanan intill skulle vara ngt negativt, men de som stod där talade bara gott om den. Hästarna vänjer sig direkt, och de kan till och med få crossar bakom sig på vägen och inte bry sig alls.
De i klubben är tydligen jättetrevliga och hänsynsfulla. Sen så finns det en chans att crossbanan läggs ner när den nya vägen (förbifart sthlm) byggs där, men det såg tjejerna nästan som ngt negativt. Man vet ju inte vad som byggs där i stället i så fall.

Så det kändes som sagt väldigt väldigt bra! Bra val Matilda!

/Erika

Två dagar – två upplevelser

Det är verkligen Sessan i ett nötskal, att hon kan vara som natt och dag bara med ett dygn i mellan.
Jag så extremt var det inte nu i tisdags och onsdags, men ändå

I tisdags var det visserligen lite kyligt och väldigt blåsigt. Hon var lite på tårna redan i stallet, lite svårt att stå still och skulle titta ut hela tiden. Men inga konstigheter ändå.
Ute på volten började det helt ok! Såg fram emot ett rejält dressyrpass med mkt trav. Men hon var rätt stel och var lite tung i handen och ville gärna kika omkring sig hela tiden. Men det började ge med sig efter en stund.
Men efter bara en stunds ridning kom bonden med traktorn, väldigt plötsligt, runt husknuten. Med en vägskrapa på släp.
Sessan fick hjärtsnörp och backade och nästan satte sig ner på volten Darrade och frustade.
När han sen vänt och åkt tillbaka var hon lite på tårna ett tag, men lugnade sig efter mkt drivande och arbete på volter.
Då anar jag traktorljud igen. Vi ställer oss i ett hörn och jag gör henne beredd. När traktorn kommer runt hörnet igen så reagerar hon bara litegrann med en ryckning, sen står vi stilla tills han vänt igen.
Tänkte att nu måste han ju vara klar. Men nej då, två tre vändor till kom han tillbaka. Sista vändan stod Sessan typ och sov när han skramlade förbi. Nu visste hon ju vad det var och då var hon inte ett dugg rädd!
Men passet blev lite hackigt och hon var på helspänn hela tiden. Avslutade när hon var helt lugn, skippade traven helt.

Sen red jag på onsdagen igen. Ingen blåst och solen tittade fram då och då. Och vi hade en toppenritt!!
Hon var preciiiis så som jag vill ha henne! Behövde knappt ta i tyglarna (”sytråd i händerna”) och hon arbetade på jättefint i låg fom och samlad mest hela tiden. Gjorde skänkelvikningar, öppnor, slutor och liknande och hon var verkligen med på noterna hela tiden!
Travade en hel del också, både nedsuttet och lätt. Och hon hade mjuk fin trav i bra fart! Kunde vända igenom volten i trav utan att hon bröt av.
Helt fantastisk kändes det , en av de bästa passen vi haft faktiskt!

Så ni ser hur olika hon kan vara från dag till dag! Efter ett ”dåligt” pass får man försöka komma ihåg att dagen efter kan hon vara heeelt annorlunda!
Vad det beror på? Om man jämför tisdagen och ondagen så var skillnaderna:
Blåst, kallare, vägskrapa på tisdagen.  Faktorer som säkerligen spelade in.  Sen kanske kanske hon kände sig trygg med mig efter mötet med traktorn dagen innan, att hon kunde slappna av helt på onsdagen? Vad vet jag

/Erika

Vårritt!

I går var det så där härligt vårväder! Hade det inte blåst så hade det varit ännu bättre
Men det var ändå rätt varma vindar så det var skönt!

I stallet var Sessan lite irriterad på ngt sätt. Såg ej nöjd ut, öronen lite bakåt och så där. Men inte okoncentrerad eller nervig. Svårt att sätta fingret på vad det var faktiskt.
Så hade inte så höga förväntningar på ridningen
Men det gick superbra! Red på volten, dressyr med inrikting på att att gå i form och inte tappa den vid tex halter. Hon vill ju gärna tappa formen vid halt och igångsättningarna igen efter.
Men det gick jättebra efter ett tag, när hon fattade vad jag ville med alla halter Red mkt med sätet och kroppen och mindre med händerna. Jättebra!
Sen en hel del trav, och där var hon supermjuk, gick i fin låg form och kunde svänga henne på snäva volter utan att hon flg iväg
Ville inte riktigt gå vid stenröset idag, tog ett par varv där men sen arbetade vi mest vid den andra voltdelen för att slippa bråka så mkt, eftersom det annars gick så bra

Sen fick hon gå ut i solen utan täcke, hon verkade njuta!

/Erika

Sessans nya liv

Inom en snar framtid kommer både Sessans, mitt och Matildas liv förändras ganska rejält.
Vi har beslutat att Matilda ska ta över ansvaret över Sessan, vilket då medför att hon behöver ha Sessan närmare sitt hem.
Vi började diskussionerna för kanske en vecka sedan, men jag kände direkt att det skulle vara en jättebra lösning!
Matilda tar snart studenten och känner att hon vill och kan ha Sessan på heltid nu, vilket har varit en omöjlighet tidigare pga skola och resväg. I
Hon vill träna regelbundet för att sedan kunna tävla. Detta medför mer aktivitet och arbete för Sessan, mer än jag känner att jag kan ge henne för tillfället när jag har Chelsea att tänka på, och hon kommer alltid att komma först.
Och Matildas härliga entusiasm när vi diskuterat detta smittade av sig på mig, så jag känner verkligen att detta kommer att bli jättebra!

Jag kommer att sakna Sessan ngt fruktansvärt, men jag vet att hon kommer vara i goda händer och att hon kommer ha det roligt! Ridas varje dag både på bana och i fin natur… det kan bara bli bra!
Nästan värre är det att skiljas från Högsta där vi trivts så väldigt bra sedan dag ett. Är så tacksam över att ha fått stå där alla dessa år och träffat så många fina människor!
Men den dagen kommer alltid då man måste ta hårda beslut… och detta beslut känns ändå så rätt!

Vi vet inte när flytten blir, egentligen har vi ingen brådska och vi har alldeles nyligen bestämt detta. Men nu har det dykt upp lediga platser i närheten av Matilda (Akalla närmare bestämt) som verkar bra.  Så det vore dumt att missa chansen till en plats. En sån nära plats ger Matilda alla möjligheter i världen att vara hos Sessan varje dag!
Så det kan komma att gå väldigt fort, ev med en flytt redan i slutet på april!

Jag vill redan nu passa på att tacka gamla och nuvarande stallkamrater för tiden vi haft tillsammans. Vi kanske inte har setts så mkt eftersom jag mest varit i stallet på förmiddagarna, men saknaden blir stor.
Jag kommer även minnas alla medryttare vi haft genom tiderna (Sabina, Zandra och Nicole), vår underbara hovslagare kommer jag sakna så… Sussy som var ett sånt stort stöd i flera år i början av vår tid med Sessan är jag evigt tacksam…

Jag försvinner ju inte från jordens yta, men hästkontakterna försvinner ju sakta med säkert när man inte har ngn häst längre!

Men nu så är ingenting klart ännu, det kan gå fort, det kan ta tid. Just nu vet vi inte.
Håller er uppdaterade här så klart!

Kram Erika

Blåsigt värre

Solig vacker dag och ungefär 13 grader varmt! men självklart skulle det då blåsa istället och ute i stallet blåser det ju alltid extra mycket…
Pysslade lite först, mockning och matlagning men även påfyllnad av hö i hagen (bara två hästar = ingen hel bal körs in) och vatten i karet i hagen. Riktigt skönt var det då i solen, blev riktigt svettig hehe.
Hämtade sen Sessan, och hon var lite spänd redan i stallet. Flackade med blicken och var inte riktigt rofylld. Men det brukar ge med sig när man kommer ut på volten.
Men väl där var hon fortfarande okoncentrerad, och hon ville gärna upp med huvudet och sänka ryggen. Fick jobba hårt med att få henne lägre i formen, och det var svårt att bibehålla henne där.
Så passet gick åt att få henne att bli mer följsam och lyssna på mig. Hon gjorde inga dumheter alls, men stegen var rätt trippiga och kände inte att jag fick henne att arbeta särskilt bra. Så inte så jättenöjd med ridningen idag.

Men det kan inte alltid vara på topp

/Erika

Uppdatering!

Ja nu har jag varit lat med att blogga igen Så ska man försöka komma ihåg vad man gjort senaste dagarna tar med det jag minns och är värt att skriva om hehe.

I går var hovslagaren ute och Sessan fick nya skor. Fint soligt väder och Sessan skötte sig utmärkt!
Tyvärr skulle jag iväg och jobba efter så hann inte rida. Men brukar ändå låta henne vila skoningsdagen.
Dagen innan red jag dock i minst lika fint väder! På volten vart det, Mari red där precis innan mig så hon hade bommar och sådant kvar på volten.
Helt ok, passade på att använda två av dom till lite övningar! Kom på en bra!
En bom låg rakt ut från kortsidan och så låg en bom på andra sidan, så det blev som ett T. Jag ritar istället:

 

 

 

 

 

 

 

Svarta pilarna visar hur jag red över bommen, sen tog höger direkt efter och red över andra bommen. Där bytte jag varv (gröna pilar) redpå voltspåret och över bommen igen från andra hållet.
Superbra och fick Sessan att tänka lite och lyfta på benen!
Körde även i trav (då från voltspåret, grön pil, över bommen och sen ner i skritt när jag skulle svänga in och över den andra bommen. Sen trav igen när jag kom ut på voltspåret).
Sessan var superduktig hela passet! Lyssnare, travade lugnt och fint och höll fin form!
Hon var heller inte rädd när jag red borta vid berget, dock gjorde vi bara det i början och slutet lite.

Hovslagaren hade en teori om varför hon blir rädd där. Tydligen så har hästar en inbyggd rädsla för ormar, och många hästar är rädda eller tveksamma inför stenrösen, där ormar gärna bor!
Ja inte vet jag, men det kan ju vara en förklarning!

Idag är ju min långa arbetsdag så Sessan fick strosa i hagen bara, dock utan täcke! Sköönt tyckte hon!

/Erika

Fina Sessan

Det var så varmt och skönt väder idag, nu är det inte långt kvar till sommaren och Sessan var på ett fjäskigt humör idag. Hon kom emot mig i hagen med spetsade öron. och jag var så glad att se henne med, det var ju ett tag sedan. Hon följde snällt med mig till stallet där jag ryktade och tränsade.

jag hade hela volten för mig själv så bestämde mig för att rida travbommar. Sessan stod så snällt och väntade medans jag plockade fram bommarna.

Hon stod också stilla vid pallen vid uppsittning. när jag började rida så blev hon lite upphetsad. här ska hoppas?!  men jag höll kvar henne i skritt tills hon slappnade av. jag gjorde mycket volter och varvbyten. när det kändes ok så började jag trava. jag tycker att det är jobbigt att sitta ner traven längre sträckor så växlade mellan trav och skritt. sessan skötte sig jättefint, hon travade på bra och saktade av när jag bad om det. hon travade jättefint över bommarna också, blev inte alls het.  duktiga sessan.

 

jag tog några bilder på henne också, hon var så fin och duktig

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

/matilda

Sol och vind!

Helt underbart soligt väder var det i går! Riktigt varmt om man stod i lä, för det blåste förstås stormvindar
Jag och Sessan tog oss iaf ut på volten för ett lugnt dressyrpass.
Det gick jättejättebra i början, hon var mjuk och med på noterna. Körde igenom skrittprogrammet som vi tävlade med i somras, hon var jätteduktig!
Men så plötsligt får hon för sig att det är superläskigt borta vid berget vid bortre ändan av volten.
Av hennes reaktion att döma så trodde hon verkligen att ngt låg och lurpassade där borta.
Red jag uppe vid hinderboden så var hon huuur lugnt som helst. men om jag ens antydde att vi skulle rida bort mot andra sidan så tvärstannade hon och började backa och gå i sidled.
Det fanns verkligen ingenting där, så jag röt till ordentligt att hon skulle skärpa till sig. Ja, då gick hon, lite morvilligt förbi där flera gånger. Men hon hade höjt huvud och verkligen letade efter någonting farligt.
Vi gick förbi några gånger i varje varv, men avslutade sedan på den lugna delen av volten. Red tills hon var helt avslappnad igen innan vi slutade för dagen.
Så lite delat passa. Jättebra arbete och fin mjuk häst när vi red vid hinderboden. En spänd trippande häst vid berget…

Undra om hon tycker att det är obehagligt för att hon inte ser vad som kommer bakom berget? Att hon liksom gör sig redo för att det ska dykaupp någongting läskigt plötsligt?
Hon gick ju förbi när jag blev arg, så det var ju en vinst iof. Men jobbigt att inte kunna rida normalt över hela banan

Blir nya tag idag! Återkommer
Erika

Uteritt!

Igår, söndag, red jag ut tillsammans med Nicole och Rambo!
En solig men lite blåsig dag, men det var riktigt skönt ändå! Vi planerade att rida till tyresta, det hhar jag aldrig gjort innan så det skulle bli spännande! Dessutom har jag inte varit på uteritt sen i höstas sen Sessan blev skadad.
Rundan skulle ta ungefär 1.5 timme, kändes lagom

Vi red bilvägen förbi Hammarby, Sessan var rätt mkt på tårna och vissa saker var lite läbbiga. Men hon höll sig bakom Rambo hela tiden, jätteduktig!
Sen in på en bred skogsväg mot Tyresta, jättefin ridväg verkligen! Ja hela rundan var jätttrevlig att rida, blev imponerad!
Speciellt tyrestaby(?) med lite djur och cafe vad sååå mysigt!
Tvärr var det mkt is på skogsvägarna, så vi skrittade hela vägen och på vissa ställen var det lite svåråtkomligt. På ett ställe var det en stor spricka i isen med vatten under. Hästarna tyckte det var mkt mkt farligt, man kunde INTE gå över där faktiskt!
Vi provade ett tag, men de bara backade och backade. Då tog vi en liten avstickare i skogen, snårigt och jäkligt men vi kom förbi den djuuupa avgrunden iaf hehe.

Rundan fortsatte smärtfritt, Sessan blev lite trött mot slutet, men inte så hon flåsade eller så! Hon kunde till och med i slutet gå först och brydde sig inte om att vänta på Rambo som ju är liiiite långsammare

Toppenritt med toppensällskap! Två hästar som skötte sig bra och bra väder!

Rundan tog förresten inte 1.5h. Den tog 2,5 Vi var väldigt möra efteråt kan jag säga,men det var det värt!!!

/Erika

Ridschema

Folk kanske är nyfikna på hur mkt vi rider Sessan nu när vi inte har ngn medryttare längre?

Schemat är lagt som nedan,sen kan ju alltid någonting inträffa så det ändras. Tex om Chelsea är sjuk och måste vara med mig. Jag rider inte när hon är med, om ngt skulle hända mig tex så står hon där ensam. Inte värt det!

Måndag – vilodag
Tisdag -ridning Erika
Onsdag – ridnig Erika
Torsdag – vilodag
Fredag – ridning Erika
Lördag – ridning alt vilodag
Söndag – ridning Matilda

 

Så hon rids minst 4 ggr i veckan, ibland 5 vilket är det optimala.
Men jag känner inte att vi kan ta in ngn ny medryttare för tillfället. Jag vet att det skulle funka fint till vårkanten/sommaren. Men sedan kommer vintern igen och hon kommer börja jävlas… det har skett med alla medryttare hittills… Så vi måste försöka bena ut det först, varför hon gör så?
Om Nicole skulle vilja komma tillbaka är dock dörren vidöppen!
Jag själv har inte möjlighet att rida fler dagar i veckan, för mig är familjen viktig. Kan jag inte rida på förmiddagen så blir det ingenting alls. På kvällen vill jag träffa min dotter

Så nu vet ni om ni undrat
/Erika