Triangeldrama – i hagen

Nu har Jennifers nya häst Rambo flyttat till Högsta, och direkt har ett triangeldrama utspelat sig! 😉
Rambo blev anfallen av Sigge i hagen så han fick flytta till vår hage istället.
Sessan tyckte han var suuupersnygg och intressant, och ville väldigt gärna bli bekant. Men nej se det tyckte inte Totte!
Sessan är HANS tjej, så han lät inte Rambo komma nära.
Och i andra änden så var Skip otroligt kär i Rambo och vallade runt honom i hagen.
Och mitt i allt gick de övriga och typ brydde sig inte alls hehe.

Värst är att Sessan brunstar som 17 nu, bara Rambo är i närheten så skvätter hon… blä!
Red samtidigt som Rambo tömkördes av Jane idag, stundtals kändes hon superfin men då och då skulle hon bara titta på Rambo och ville inte lyssna, hon glömde tex. hur man travar hehe. Men då hon koncentrerade sig så kändes det mkt bra! 😀
Skönt är att hon inte blev hetare eller så av det, utan tvärtom väääldigt seeeeg… irriterande det med iof hehe.

Men allt som allt ett bra pass, som avslutade med ett prickfritt varv ute, förbi hagen utan att blinka idag! Yess!

/Erika

Ritt i repris – nästan!

I dag var jag ute och hade egentligen tänkt köra lite travbommar och ngt hinder, bara enkelt eftersom jag var ensam ute.
Men glömde ta fram hindermaterial innan jag hämtade Sessan och då blev jag för lat haha.

Så körde lite som senast: skrittprogrammet, först på halvlånga tyglar (och igen: fin formad häst trots minimala tygeltag) och sen med mer stöd och mer arbete. Hon gick jättefint idag igen, lite väl seg i skritten kanske och ibland lite okoncentrerad.
I traven var hon toppenfin, mjuk fin trav och det var riktigt bekvämt att sitta ner! Och så har jag aldrig känt tidigare!

Övade på igångsättningar i trav och nedsaktningar och halter. Och att inte tappa formen där i mellan. Gick riktigt bra. Men hon var tvungen att varje gång vi gjort halt försöka ta ett steg bakåt, irriterande! Så varje gång hon gjorde det så fick hon gå fram ett steg och sen halt igen. Och verkligen inte gå förrän jag sa till. Jättebra att öva på!
Men det är stor skillnad mot förr, då kunde hon trampa och vifta på huvudet och ha sig hela tiden. Nu tuggar hon på bettet och väntar på mig känns det som 😀
Blev en hel del trav, tänkte försöka galopp igen men tänkte att vi kan ta det efter tävlingarna, öva på det då ordentligt. Nu är det ju skritt och trav som gäller fram tills dess, så blir hon inte förvirrad hehe.

Sen var det dags att rida ut igen, samma som sist, som nedvarvning. Lite tvekan vid stallplan, men gick framåt.
Inga problem ända tills vi kom till grinden till hagen igen. Samma visa som sist, stanna och backa. Gjorde som sist: smackade och skänklade tills hon gick framåt, då blev jag direkt tyst och berömde. Tre backningar, sen gick hon framåt och hela vägen till stallet! Jippii!
Det bästa är att hon är så lugn hela tiden, även när hon inte vill gå framåt. Om jag inte gjorde ngt så stod hon bara helt stilla, ingen stress eller strid! Jätteskönt!

Så jättenöjd idag igen!

 

//Erika

Ja, Anna-Lena, jag juckar!

Igår hade jag sällskap av Matilda (min stallkompis) som skulle promenera med Iris. Jag passade på at rida med dem på lite uppvärmning. Vi fick även med oss Erika och Hampus. Jag ville prova att gå först och det gick bra tills vi kom till stigen där åkern börjar. Där trilskade hon lite men gick iaf in på stigen men sedan var det lönlöst. Så Hampus fick gå först sedan jag och Sessan och sist kämpade Matilda med att få med sig Iris.

Det var mysigt och vi travade lite i uppförsbackarna. Det gick bra men jag ville prova att korta ett hål på lädrena och det kändes nästan bättre, men ska nog göra ett nytt hål mitt emellan så ska det nog bli perfekt. Vi travade en hel del och jag tränade på att sitta ner i traven. Har lärt mig att höfterna ska gå som när man rider lätt, men istället för att man går upp skjuter man fram/upp höften. Jane satt på berget och pratade med Anna-Lena och jag sade att hon skulle säga att jag kämpar som bara den. Till svar får jag: Anna-Lena undrar om du juckar! Hehe.. jag svarade med ett ”Alltid…”. Men när jag hade suttit av Sessan och funderar lite mer på att sitta i traven kom jag ju på att det inte alls blir som när man rider lätt utan jag måste ju jucka i varje steg och dubbla takten. Hmm… typiskt. Får träna på det på lördag igen…

Efter tävlingarna får vi se till att börja träna mer galopp.  

/Nicole

Jag vann kampen!!

Nåja, ni får vänta lite innan ni får veta vad jag menar med det 😉

Var ute i går i strålande solsken! Hästarna kom precis ner från övre hagen när jag kom, helt perfekt. Sessan gick och hängde med huvudet, verkade lite trött hehe.
Mys och pyssel i stallet och sedan ut på volten. Och första vinsten för idag var att hon stod helt stilla när jag satt upp från pallen! Iof stod hon och tittade nyfiket på den nya hästen Blackie som stod i ponnyhagen 😉 Men ändå!

Sen började vi med att skritta på halvlånga tyglar, gick igenom Nicoles skrittprogram inför tävlingen, och precis som senast så samlade hon sig och gick så fint trots slaka tyglar. Plockade sen upp henne och fortsatte göra programmet ett par gången, gick hur bra som helst hon var så mjuk och fin. Fick driva på ganska mkt, men hon trotsade aldrig.

Sen genom att köra programmet så kom jag till en bra övning, kanske bäst lämpad om hon är lite på tårna tror jag. Först trav snett igenom (satt ner, huuuur bra som helst!), sen en 15m volt vid kortsidan i skritt (som i programmet). Sen snett igenom igen från andra hållet i trav, och sen en volt vid den kortsidan i skritt. Hon kan ju bland bli pigg efter traven och gärna fortsätta trava, då är det perfekt att direkt rida in i en volt i skritt så hon får tänka lite 😀
Blev en del trav och hon var rätt trött mot slutet, provade galopp men hon pallade inte 😉 I traven var hon supermjuk och fin, kort fin trav och kunde sitta ner mest hela tiden! Avslutade med lugn skritt på långa tyglar.

Hur som, tänkte uttnyttja tröttheten till att testa rida upp på grusvägen mot kullhagen och se om hon denna gången går vidare när vägen svänger.  Först tvekar hon lite när vi passerar stallplan, går liksom i sidled mot stallet. Men snabbt ger hon med sig och går framåt. Kommer till böjen vid kullhagen (liten backe upp) där hon trilskades senast jag provde.  Men där går hon förbi utan att blinka! (tror det beror på att kompisarna nu bytt hage, hon ville till dom!).
Rider upp på bilvägen och rider vänster, mot stallet. Rider längs hagen och hon går superfint.
Men, så kommer vi till grinden till hagen och hon tvärvägrar gå vidare. Hon ska IN i hagen till kompisarna. Hon går ett par steg, sen backar hon. Om och om igen. Jag ser till att hon aldrig får vända, utan trilskas hon så får hon backa.  Hon går framåt precis till kanten av asfalten och så backar hon ner mot hagen.
Jag har nu bråttom för jag ska till jobbet, så överväger att hoppa av och leda.  Testar en sista gång genom att driva och smacka smacka smacka. Då! Hon backar lite sen går hon framåt. Stannar – då smackar jag igen, hela tiden tills hon går framåt, och berömmer. Hon backar bara ngt steg till sen går hon framåt! Hela vägen till stallet!
Så: jag vann!!! ;-)) Kändes riktigt bra!

Blev lite stressigt sen, hon fick äta mat och sen ut i hagen igen.  Om nästa ryttare ser ngt som inte hänger rätt eller ligger på sin plats så var det för att jag hade bråttom 😉 Men det var det värt eftersom jag inte gav mig och vann !

//Erika

 

Äventyr!

Igår blev det mycket på en gång. Det började med att jag hämtade henne längst upp i hagen. Den övriga flocken blev lite sprallig och sprang omkring, men det var inget problem. När jag och Sessan gick på den smala stigen ner till stora hagen kommer Totte och ballar sig. Måste ju visa upp sig för Sessan! Detta var inte heller ett problem utan Sessan var jättelugn. Sedan kom hela flocken i världens galopp och jag kunde inte hålla emot Sessan utan att riskera att hamna under henne. Så hon drar iväg med grimma och grimskaft. De rusar fram och tillbaka några vändor och till slut lugnar de sig och jag kan gå och hämta henne, med ett halvt grimskaft hängandes från grimman. Hennes borrar var vidgade till max och hon flåsade som aldrig förr. I stallet märkte jag att blodådrorna var väldigt tydliga och hon var svettig över hela kroppen.

På med sadel och träns och ut på volten för att ta användning av hennes rally och uppvärmning. Vi började med diamanten och lite volter men gick över till skänkelvikning och öppnor/slutor. Jag tänkte att om vi tränar mycket skänkelvikningar så kanske hon har lättare för att gå rakt fram utan att orma sig.

Sedan blev det ganska mycket trav, Anna-Lena kom och hjälpte mig med att hitta hur jag ska sitta ner i traven. Jag fick en liten ”aha”-upplevelse och det ska tränas hårt på det. 😀 Efter cirka en timmes ridning tyckte jag att det fick räcka och vi gick till stallet där Anna-Lena var med två småtjejer som skulle rida i skogen med Hampus och Iris. Jag blev sugen att hänga på för att se hur Sessan skulle uppföra sig och jag antog att det inte skulle vara allt för betungande för Sessan. Så spänna sadel igen och på med träns som jag hade tagit av medan jag funderade. Sessan såg måttligt nöjd ut när hon insåg att vi inte var klara. Men hon trivdes bra med sin lilla flock och följde snällt efter. Hon fick gå i ganska samlad skritt så hon inte skulle gå på Iris. 😛 Väl ute i skogen blev hon mer utmattad än att trava runt på volten då hon inte är så van vid att lyfta så mycket på benen. Vi skulle rida upp för en liten backe med några naturhinder och Hampus och Iris satte av i världens fart och Sessan klampade över hindrena som om de inte fanns där. Efter två varv runt i den backen stannade jag högst upp och pratade med Anna-Lena som hade tagit bilen dit för att sätta upp hindrena. Sessan tyckte inte att det var okej att bli lämnad ensam utan stod och frustade, skrapade och dansade på stället. Men det var inget större problem så jag var väldigt nöjd med henne. När hennes fyrbenta flock dök upp igen lugnade hon sig på en gång.

Tillbaka i stallet var hon välförtjänt lite betfor och krossad havre och lite morotisar. Mumma tyckte hon. 🙂 Hoppas jag får följa med igen och att jag kan rida med när det är lite större hästar också. 🙂

/Nicole

Igår så…

… var det min tur att rida 😉
Var ett tag sen nu, men ibland hinner man bara inte, eller så låter man andra rida som blir minst lika glada över det, och då blir även jag glad 😀

Hur som helst så hittade jag programmen som Nicole ska rida på tävlingen i skåpet, så memorerade skrittprogrammet och hade som mål att rida det så bra som möjligt 🙂

 

Började med att rida igenom programmet på halvlånga tyglar, men arbetade ändå med min sits och med vikthjälper. Och OJ vad fint hon gick! Böjde sig och tuggade på bettet, och jag fick till det där som jag saknat sen tidigare: sytråd i händerna 😉
Lätt lätt kontakt med tyglarna och hon jobbade på ändå!
Kortade sedan tyglarna och red programmet ett par gånger till, och hon gick superfint! 😀

Sen blev det att öva på nedsittning i trav, och det gick hur bra som helst! Mest stolt över mig själv, eftersom jag har dålig balans och brukar ha svårt för att sitta ner. Hon joggade så fint!
Viktigt att hålla om med benen, sitta djupt och ngt bakåt, verkligen känna hennes steg och följa med. Och skänkla samtidigt som jag följer upp i handen. Blir hon lång/skumpig så får man inte vara rädd för att skänkla på, eller ja mer mana på med sitsen.
Ett par gånger försökte hon galoppera istället, men jag kör med mina smackningar och hon vet mkt väl att det betyder trav. Lugna smackningar i den takten jag vill att hon ska trava. Halvgalopp ? Mer bakåtlutad och fortsätter smacka, då går hon ner till trav igen väldigt fort. Sen försöker hon inte mer 😀

Fick till en galopp i ena varvet mot slutet, men hon var trött så bröt av rätt fort.

Hur nöjd som helst med dagens pass! :-))

 

/Erika

Lång ridning!

Nu är det stenhård träning inför tävlingen. Börjar alltid passet med ordentlig uppvärmning på diamanten, stora mittvolten, volt vid varje bokstav och lite av den mjukgörande övningen i trav. Vi tränar på att jag ska kunna sitta ner i traven. Men nu har hon börjat bråka och vill bara galoppera när jag fattar trav och sitter ner. Det går i vågor. Tror jag även ska träna galoppfattning så hon märker skillnaden. Men men, work i progress. Skrittprogrammet ska nog gå bra, men jag är glad bara vi tar oss runt i travprogrammet. Vill dock gärna att vi inte ska göra något fel med halvgalopp eller så. Men hon går i väldigt fin form nu hela ridpassen. Känns verkligen som stor skillnad. Ska bli kul att rida första ridlektionen imorgon och se hur mycket som har förändrats. Är ju ändå första gången som jag faktiskt har ridit under sommaruppehållet.

/Nicole

Tävling!

Nu är jag och Sessan anmälda till tävlingen i två klasser; E0 samt D0. Spännande värre! 😀

Sessan superfin!

Idag skulle jag träna på att göra Sessan fin inför tävlingen den 3:dje september. Ska anmäla mig imorgon när jag kommer hem från stallet. Sessan fick knoppad man, polerad hårrem, insmorda hovar och vita benlindor. 😀 Hon var JÄTTEFIN! Blev nöjd med knopparna trots att det var första gången jag gjorde knoppar. 😛

Hon blev såå fin i knoppad man, men man märkte att hon tyckte det var lite konstigt.

Vita benlindor och insmorda hovar gjorde att hon såg ut att vara startklar. 😀

Hon ser bara ut att vara liite redo för OS. 😛

Själva passet gick rätt ok med tanke på omständigheterna. Anna-Lenas familj har flyttat in på gården precis vid volten i en stor husbil. Sessan tyckte inte den var så rolig men hon släppte det ganska fort. Camilla hade däremot lektion för Anne och det var ganska mycket bommar och koner och det kändes som att jag var i vägen gång på gång. Blev även svårt då volterna blev avbrutna med volter och den raka linjen på diagonalen blev inte så rak. Hade ju tänkt att jag skulle träna på dressyrpassen. Sessan tyckte jag blev pisstråkig och började sysselsätta sig med att bli rädd för en tröja som hände i ett av hörnen, bli irriterad på flugor som inte existerade och lite sådant. Jag blev då mer osäker och var nära på att tycka att vi började närma oss slutet av ridpasset. Men Anna-Lena var på mig då med sin härliga pondus och sade att jag självklart skulle trava. Jag tog nya tag och gav mig inte när Sessan tyckte att hon hade en bättre idè på vad som var kul (leka att allt som existerar är läskigt). Och ganska snart slutade hon att tramsa för hon insåg att hon skulle få jobba lite och det tycke hon ju faktiskt är kul. Så lite travövningar genomfördes och jag avbröt det ganska snart då jag tyckte att det gick bra. Mest för att boosta mitt eget självförtroende, eftersom sessan inte var i närheten av att vara trött. Bra övning med störmoment runt volten, men jag blev störd av det som var inne på volten.

Iii… Hon var sååå fin! Om några timmar ska jag gå upp och åka till stallet igen. 😛 Då blir hon inte knoppad men kanske provar på en ardennerfläta eller så. Vi får se. 😛

I stallet har vi nu lite nyinhandlade saker. Ryktsten och hästsalva (luktar tjära) finns i skåpet. Hästsalvan kan man använda till typ allt. Smeta lite runt ögonen för att hålla flugor borta, skydda sår, smörja hovar (även perfekt som läppsmörja för oss människor). Även trefingerkrok är införskaffad och ligger i skåpet. Får fundera på hur vi ska få fast den men kanske med buntband runt springorna i dörren. Vi får se. Men det ligger där.

Stona är nu flyttade så de står där de stod innan de flyttade till kvarnhagen. Den är dock uppdelad på två så Mach och Iris har en liten hage. De ska förhoppningsvis gå upp till ängen och smaska och dit kommer man genom att gå in i hagen och upp. Någon som sade att det inte gick att gå via stigen mellan ponny och stohagen.

Jaha, nya tag om några timmar. Nu sömn för mig och kissarna. Natti natti!

/Nicole

När Erika hoppade!

Jag tänkte först göra ett eget inlägg på bilder och film på när Erika skuttade med Sessan. Enjoy!

Duktiga! 😀

/Nicole