sessan

tänkte bara lägga upp en bild på när jag och sessan var ute och promenerade för första gången utan skor 🙂

ute och går

Idag åkte vi till veterinären!

Idag åkte vi till veterinären i Karlslund. Jag var i stallet ca 07.15 och då var anna-lena redan där och försökte koppla på släpet. Vi lirkade lite och till slut fick hon till det. Sessan och Hampus hade fått lite morgonhö och efter en liten borstning och påklädning av transportskydd och reflexer på benen var det dags för lastning. Erika hade inte kommit ännu så jag fick gå in med Sessan. Det var lite spännande att få lasta men hon gick in så snällt. Tvekade lite men efter lite smack och lockande gick hon fint in. Hampus tvekade en millesekund men sedan gick han så snällt in han med.

-Hampus, vet du vart vi ska? Vet du vad som kommer hända??

– Ja… Du får se… (Moahahaha…)

Erika kom medan vi lastade så vi plockade bara på oss allt vi behövde som täcken, träns, longerlina, delta och borste. Sedan hoppade jag och Anna-Lena in i hennes bil och Erika och Jane åkte i bil bakom. Sessan verkade ha liite svårt att hitta balansen idag men hon kanske var lite morgontrött. Men vi hörde att hon trampade om i svängarna. Väl framme lastade vi av och sessan spanade in läget och gnäggade högt så att alla skulle höra att hon var där. Vi lånade box och satte in henne. Täcket bytte vi på en gång för hon var ganska svettig efter resan. Lite stressande och jobbigt.

– Ska vi åka hem nu?

Vi lät dem vila sig medan vi gick och kollade när veterinären kollade på första hästen. Efter ca 30 min gick vi för att hämta sessan. Hon var lite fundersam över vart hon skulle men var med på noterna. Vi fick gå in i ett annat stall där veterinären fick bekanta sig med sessan och vi fick berätta vad problemet är. Sessan spanade in det nya stallet och var på helspänn…

– Som ledarhäst håller jag koll på faror… Man vet aldrig vart de kan vara.

Vi fick gå ut och Erika ledde Sessan fram och tillbaka på en grusad väg. Sessan hade fokus på mycket men lite på Erika. Vid ett tillfälle höll Sessan på att dra över Erika. En man som jobbade där fick hjälpa till. Sessan är uppvuxen med män och särskilt de som visar att de bestämmer, så när han tog skaftet lugnade hon sig väldigt mycket och hade full koll på honom. Efter några vändor fram och tillbaka gick vi in i ridhuset.

I ridhuset gick det sådär. Hon har ju ganska svårt att hålla ett lugnt och jämt tempo, det är skritt eller fullt ös. Efter ett tag kom hon på att det var en häst på andra sidan ridhuset som också sprang runt och tittade tillbaka på henne. Svårt att förklara för henne att det är en spegel och att hon bara ser sin spegelbild…

Efter det gick vi ut och fick longeras på hårt underlag och till sist böjprov. Hon klarade sig finfint rakt igenom, inga markeringar eller någonting. Vi gick tillbaka in i stallet där hon blev känd och klämd på.

Vad kom vi fram till? Att hon är frisk! Ev. har hon skadat någon muskel eller haft en inflammation i någon muskel. Kan tydligen ta upp emot 6 veckor innan det läker. Hon blev däremot sprutad med cortison i ryggen som kan hjälpa läkning och få små spänningar att släppa i ryggen.

Nu ska vi skritta henne i 2-3 veckor sen ska vi tillbaka och göra ultraljudsbehandling. Sen får vi väl se om vi kan sätta igång helt och hållet. Visst var det så de sa?

Tack för en spännande och mysig dag full av nya erfarenheter!

/Nicole

Tävling!

Förra helgen var det tävling och det var jättekul. Erika var ju med också. 😀

Jag skulle starta först  och uppvärmningen var i sommarhagen på andra sidan vägen. Jag var lite nervös och orolig eftersom hon håller på och bråkar när hon blir osäker. Och jag tyckte det var svårt när det inte var en vanlig volt eller något att ta rikte på. Men det gick bra. Fick bättre % än förra gången. Hela 66 % i EO. Var jättenöjd. 🙂

Sedan var det dags för Erika. Det var jättekul att se henne rida. Blev imponerad och inspirerad av att se hennes sits. Det är något jag måste jobba på… Tycker att det ser ut som att jag är så ihopsäckad.

Erika fick ju hela 67%. Typiskt. 😉

Och sist kom DO… Var ganska nervös och orolig. Hade inte tränat trav något alls på framridningen och jag visste inte alls hur hon skulle göra. Men jag blev såååå stolt där! En miss från mig på diagonalen. Hon drog iväg lite mycket så jag gjorde många förhållningar men glömde att driva så hon tvärstannade. Men jag fick igång henne snabbt igen och blev ändå en 5:a. Sen blev hon lite bajsnödig och blev stel och konstig på en volt, men det var ändå så marginellt. Blev 63% så sämre än förra gången, men var jättenöjd med tanke på att senaste veckan gick så skitdåligt. 🙂 Är MYCKET nöjd!!!

Omdömena är inscannade men är kvar på datorn på jobbet. Så typiskt. Återkommer med dessa.

/Nicole

Sessan och jag har tävlat!

Hela dagen var så rolig. Dagen började med att vi var i stallet strax efter 8. Knoppande av man och polerande av häst. Strax efter 09.30 var sadel och träns på och det var dags att rida fram. Vi hade ju första startnr så det var lite pirrigt. Sessan var seg och svår att få igång men jag var bra att vi började med skrittprogrammet.

Sessan gick in på volten hur fint som helst och vi fick rida runt där ett tag innan vi fick startsignal. Jag fick driva som en mindre idiot och samtidigt försöka se stilig ut, men Sessan ville inte skynda inte. Däremot var hon väldigt pratglad och gnäggade till många hästar. Även när hon gick i form. 😛

Resultatet blev 64 % Vääldigt nöjd. 😀 En av kommentarerna var dock ”Våga rida mer” jaja…

Blev inte så mycket ridning innan travprogrammet men Erika hann tydligen mocka och fixa foder så det kändes väldigt lyxig. 😀

Travprogrammet gick väldigt bra. Jag hoppades på att vi skulle bli godkända och att Sessan inte skulle bryta av från trav till skritt eller försöka galoppera när vi skulle vända upp i slutet. Men hon skötte sig utmärkt. Väldigt nöjd där med!

Resultatet blev 66%. Över förväntan!

1a oktober är det igen. Och ev. Solvalla 8:de oktober. 😛 Får se vad vi hittar på då. 🙂

/Nicole

Händelserik vecka!

Jag var ju ute med Hampus och Iris i förra veckan. I lördags fick jag prova på uteritt igen men nu med Nettan och Soraya. Sessan tyckte det var väldigt jobbigt för Nettan och Soraya gick så himla fort. Men det gick bra. Sessan blev aldrig stressad eller orolig utan hon bara trampade på. 🙂

På måndagen red jag en liten vända runt åkern med Rambo. Det gick också helt okej men jag gick några meter bakom och höll in Sessan för att hon inte skulle ha Rambo så nära hela tiden. Jag kände att om jag lättade på tyglarna och drev lite så skulle hon dra iväg som ett spjut. Men det var aldrig så att jag kände att hon skulle sticka iväg från mig. Det kändes väldigt skönt att ha den lilla självsäkerheten som växte.

Så i torsdags blev det en liten träning med Rambo igen. Jag tränade på så sätt att jag satte upp på stallplanen och skulle gå själv bort till volten medan Rambo stod kvar. Sessan blev väldigt förvirrad och ville inte gå framåt utan började småbocka men till slut vann jag kampen och vi gick vidare. Hon stannade utanför volten och totalvägrade. Men efter lite mer ihärdigt övertygande kom vi in på volten och gick runt där. Vi gick in och ut flera gånger både när Rambo var i närheten, inne på volten, utanför och så vidare. Och det gick bättre och bättre. När vi hade ridit ett tag på volten så gick vi på en tur i skogen. På grusgången drev jag på sessan för att försöka gå lite före Rambo men det gick sådär. Men när vi skulle över diket som var på vår sida och Sessan skulle gå först, gick hon över utan några som helst problem. Vi knatade runt i stigen och jag tror hon tyckte det var lite kul att gå först. Så på en stig bestämde hon sig för att hon skulle stanna. Så där står vi mitt ute i skogen med en häst som vägrar gå och en häst som undrar varför vi inte går. 😛 Efter lite övertygande fortsatte vi dock framåt. Gick hur bra som helst. När vi kom till stallet ville jag rida ett varv runt valackhagen och se hur det gick. Och det gick SUOPERBRA! Vi red även in på volten och det tvekade hon lite mot men det var ganska lugnt. 🙂

På fredagen var det dax för det stora provet. Rida runt åkern… SJÄLVA! Jag tänkte att vi skulle gå via vägen och ner på spåret. Hon var lite tveksam men det var inget större problem. Hon traskade på och jag satt och njöt. När vi kom ner till kvarnhagen började hon stanna och tveka och ha sig men det gick bra. Vi travade till och med några bitar. När vi var tillbaka i stallet red jag igenom programmen på volten. Men sedan avslutade jag det hela med att rida runt åkern igen och den här gången gick det bättre. Det var så himla kul att få en sådan bekräftelse och känna att jag har kontrollen. Nu börjar det kännas som att det inte är något vi inte kan göra. 😀

 

Måste ta upp lite hoppning också. Men är lättare när man är två. Anna-Lena kanske kan tänka sig att hålla någon lektion eller så. 😉 Du har varit ett sådant otroligt stöd och jag har lärt mig så mkt tack vare dig. Du ger mig sådant självförtroende och mod. Tack så jättemkt för all hjälp!

/Nicole

Sessan superfin!

Idag skulle jag träna på att göra Sessan fin inför tävlingen den 3:dje september. Ska anmäla mig imorgon när jag kommer hem från stallet. Sessan fick knoppad man, polerad hårrem, insmorda hovar och vita benlindor. 😀 Hon var JÄTTEFIN! Blev nöjd med knopparna trots att det var första gången jag gjorde knoppar. 😛

Hon blev såå fin i knoppad man, men man märkte att hon tyckte det var lite konstigt.

Vita benlindor och insmorda hovar gjorde att hon såg ut att vara startklar. 😀

Hon ser bara ut att vara liite redo för OS. 😛

Själva passet gick rätt ok med tanke på omständigheterna. Anna-Lenas familj har flyttat in på gården precis vid volten i en stor husbil. Sessan tyckte inte den var så rolig men hon släppte det ganska fort. Camilla hade däremot lektion för Anne och det var ganska mycket bommar och koner och det kändes som att jag var i vägen gång på gång. Blev även svårt då volterna blev avbrutna med volter och den raka linjen på diagonalen blev inte så rak. Hade ju tänkt att jag skulle träna på dressyrpassen. Sessan tyckte jag blev pisstråkig och började sysselsätta sig med att bli rädd för en tröja som hände i ett av hörnen, bli irriterad på flugor som inte existerade och lite sådant. Jag blev då mer osäker och var nära på att tycka att vi började närma oss slutet av ridpasset. Men Anna-Lena var på mig då med sin härliga pondus och sade att jag självklart skulle trava. Jag tog nya tag och gav mig inte när Sessan tyckte att hon hade en bättre idè på vad som var kul (leka att allt som existerar är läskigt). Och ganska snart slutade hon att tramsa för hon insåg att hon skulle få jobba lite och det tycke hon ju faktiskt är kul. Så lite travövningar genomfördes och jag avbröt det ganska snart då jag tyckte att det gick bra. Mest för att boosta mitt eget självförtroende, eftersom sessan inte var i närheten av att vara trött. Bra övning med störmoment runt volten, men jag blev störd av det som var inne på volten.

Iii… Hon var sååå fin! Om några timmar ska jag gå upp och åka till stallet igen. 😛 Då blir hon inte knoppad men kanske provar på en ardennerfläta eller så. Vi får se. 😛

I stallet har vi nu lite nyinhandlade saker. Ryktsten och hästsalva (luktar tjära) finns i skåpet. Hästsalvan kan man använda till typ allt. Smeta lite runt ögonen för att hålla flugor borta, skydda sår, smörja hovar (även perfekt som läppsmörja för oss människor). Även trefingerkrok är införskaffad och ligger i skåpet. Får fundera på hur vi ska få fast den men kanske med buntband runt springorna i dörren. Vi får se. Men det ligger där.

Stona är nu flyttade så de står där de stod innan de flyttade till kvarnhagen. Den är dock uppdelad på två så Mach och Iris har en liten hage. De ska förhoppningsvis gå upp till ängen och smaska och dit kommer man genom att gå in i hagen och upp. Någon som sade att det inte gick att gå via stigen mellan ponny och stohagen.

Jaha, nya tag om några timmar. Nu sömn för mig och kissarna. Natti natti!

/Nicole

När Erika hoppade!

Jag tänkte först göra ett eget inlägg på bilder och film på när Erika skuttade med Sessan. Enjoy!

Duktiga! 😀

/Nicole