Delade känslor..

idag flyttade alltså sessan hem till mig, i Akalla.  jag och pappa kom till stall högsta , vid 1-tiden.  Erika hade redan  kommit dit innan oss och plockat ihop alla saker å var lätt för oss att packa in i bilen. sedan lastades sessan, hon var lite orolig i början, men följde snällt med Erika in i  transporten. Bilresan gick bra, pappa körde riktigt lugnt och försiktigt hela vägen. bilresan tog ca 45  minuter. När vi kom fran till det nya stallet så var mamma där ock mötte oss, tillsammans med marja och min kusin jenny.

Avlastningen gick snabbt och smidigt! Sessan var helt genomsvettig  så jag tog av henne täcket det första jag gjorde när hon kommit ut. hon var lite tittig och skrapade med framhoven, men inte alls så farligt. jag kunde leda henne avslappnat till stallet. där var det förstås så spännande med dom nya hästarna, och det pratades för fullt mellan hästarna. jag tog av henne transportskydden och tittade till henne så att hon var ok. saean gick jag med henne till sjukhagen, där hon skulle stanna ikväll. hon  fick hon ordentligt med vatten att dricka. det skulle snart vara eftermiddagsmatning.

och visst skötte sig sessan bra, men både jag och familjen blev chockerade av hur vi blev bemötta.  i synnerhet av Eva. Hon har verkligen ändrat sin stil sedan senast jag var där. aldrig i mitt liv har jag känt mig så ovälkommen någonstans. helt oacceptabelt.  och en del incidenter fick mig att må riktigt dåligt.  Ulrika, i stallet bredvid där jag egentligen  ville ha sessan, kommer att få en box ledig inom kort, och då kommer jag att ta den utan att tveka, det är vi enade om här hemma.

men det allra viktigaste är att sessan blir ordentligt omhändertagen och får det hon behöver. jag stannade kvar i stallet med henne tills jag var säker på att hon var helt avslappnad och mådde bra. i morgon har jag morgonfodring, och då ska sessan släppas ut i den stora hagen tillsammans med dom andra sto

na.

/matilda

sessan i det nya stallet

Nu har Sessan lämnat Högsta…

Idag var det dags för Sessan att åka iväg till sitt nya hem i Akalla!
Jag åkte ut lite tidigare för att börja plocka fram hennes grejer och sedan borsta och mysa lite innan avfärd.
Sessan kände nog att det var någonting på gång, för hon var lite nervig och ville inte riktigt stå stilla. Kände nog av att jag var lite nervös också.
Hon fick gå utan täcke igår och idag då det var så fint väder, som tack fick jag borsta en hellerig häst så dammet yrde 😉
Vilket fint första intryck hon kommer att göra i nya stallet hehe.

Sedan kom Matilda och hennes pappa med transporten. Jag har ju alltid haft medhjälpare de få gånger Sessan har åkt transport, men jag mindes allt och kunde förklara för Matilda hur det funkade 😉
Ströade lite i transporten, laddade med godis i fickan och sen lastade vi. Och hon gick rakt in, som vanligt! 😀
Hon var lite nervig inne i transporten, sist hade hon ju Hampus som sällskap. Så hon krafsade lite med hoven och höll på, men när de åkte i väg hördes ingenting. Hon är så duktig!!

När hon hade åkt var det lite tomt i stallet, liten klump i magen hade jag också… men det kändes fortfarande helt rätt! Oj vad Matilda såg glad och stolt ut när hon kom för att hämta sin häst! Detta kommer bli superbra!

Fick sms att allt gått bra vid urlastningen hon hade varit lite nervig men också nyfiken. Nervös kommer hon nog vara i några dagarm främst när hon ser crossarna för första gången hehe. Men det kommer bli bra sen!

Hoppas Matilda också bloggar lite om resan och ankomsten sen 😀 Och vi vill se bilder heller hur??

Lycka till Matilda och Sessan! Ni har en härlig tid framför er! Kommer och hälsar på er redan till helgen tror jag 😉

/Erika

 

Vååår!

I går var det verkligen vårkänslor ute i stallet!
Och direkt blir Sessan lugn och nästan lite seg hehe. Borstade fällande päls i stallet (att en häst med så lite päls ändå kan fälla så mkt!) sen ut på volten för ett dressyrpass.
Jätteduktig var hon, men jag fick jobba en del så att hon koncentrerade sig på arbete och inte titta på allt annat. Om man skänklar på och driver igenom när hon börjar höja huvudet så sänker hon sig snabbt igen. Man får fånga upp i handen så hon inte går på för fort bara. Man får pilla och trixa mest hela tiden.
Blev en del trav också, mkt på små volter och vända igenom volten. Jätteduktig bröt inte av en enda gång!
Avslutade med att bara skritta runt på fykantspåret och njuta av solen, skööönt!

Nu är allt i skåpet sorterat och vissa saker är ute på försäljning. På söndag tar Matilda med sig det mesta till nya stallet, sen på måndag kommer hon och hämtar Sessan. Snyft!
Nä, det kommer bli såå bra det känner jag i magen! Är så glad för Matildas skull, hon kommer få så mkt roligt med Sessan!
Och jag känner mig själv, jag kommer nog åka ut och hälsa på titt som tätt ändå hehe.

Nä nu ska jag göra mig iordning, idag är det ridning på schemat igen 😀 i solen!

 

//Erika

Inventering och ridning

Tisdagsritten blev inställd pga spöregn och stormvindar.. brr!
Så jag passade på att inventera Sessans grejer i stallet. Tänkte bara påbörja, men fick så mkt tid över så jag gick igenom precis allt!
På pappret ser det ut som en massa saker, och ja det är väl en del, men tror vi ändå har mkt mindre än många andra!
Har dokumenterat allt, sen får vi se hur mkt som följer med till nya stallet 🙂 Skönt att ha det gjort!
Ska sen bara tvätta av vissa saker och sen är detbara att börja packa!

Ionsdags blev det iaf ridning! Regnet hängde i luften, men det var uppehåll och rätt milt väder. Skönt!
Sessan skötte sig finfint och jag var jättenöjd med passet! Enda var väl att hon var rätt tung i handen, gillar inte att ha så mkt häst i handen… sist var det mer ”sytråd”, och det gillar jag. Men av ngn anledning bet hon tag lite i  bettet och körde ner huvudet då och då. Lite jobbigt men det var bara att driva på mer med kroppen och plocka med handen så blev det bättre.
En hel del trav, hon skummade rejält om munnen och blev nog lite trött 😉 bra!

//Erika

Kikat på nya stallet!

Var i jakan och hälsade på mina föräldrar idag, så passade på att åka förbi Sessans nya stall på hemvägen, det är ju längs vägen liksom 🙂
Det var jättelätt att hitta dit och väl där så träffade jag på en jättetrevlig tjej som direkt visade mig runt! (var även två andra tjejer där, plus en som red. Jättetrevliga alla!).
Stallet såg inte mkt ut för världen utifrån men man blev verkligen positivt överraskad när man kom in! Stort, luftigt, ljust!
Boxarna var stora allihopa, stallgångarna ännu större och många bra förvaringsmöjligheter!
Fick verkligen en bra känsla när jag var där, så det kommer säkert bli ett jättebra stall för Sessan. Fint stall, trevliga människor, stora hagar, bra ridvolt och nästan det viktigaste: milslånga ridvägar!
Tänkte först att crossbanan intill skulle vara ngt negativt, men de som stod där talade bara gott om den. Hästarna vänjer sig direkt, och de kan till och med få crossar bakom sig på vägen och inte bry sig alls.
De i klubben är tydligen jättetrevliga och hänsynsfulla. Sen så finns det en chans att crossbanan läggs ner när den nya vägen (förbifart sthlm) byggs där, men det såg tjejerna nästan som ngt negativt. Man vet ju inte vad som byggs där i stället i så fall.

Så det kändes som sagt väldigt väldigt bra! Bra val Matilda! 😀

/Erika

Två dagar – två upplevelser

Det är verkligen Sessan i ett nötskal, att hon kan vara som natt och dag bara med ett dygn i mellan.
Jag så extremt var det inte nu i tisdags och onsdags, men ändå 😉

I tisdags var det visserligen lite kyligt och väldigt blåsigt. Hon var lite på tårna redan i stallet, lite svårt att stå still och skulle titta ut hela tiden. Men inga konstigheter ändå.
Ute på volten började det helt ok! Såg fram emot ett rejält dressyrpass med mkt trav. Men hon var rätt stel och var lite tung i handen och ville gärna kika omkring sig hela tiden. Men det började ge med sig efter en stund.
Men efter bara en stunds ridning kom bonden med traktorn, väldigt plötsligt, runt husknuten. Med en vägskrapa på släp.
Sessan fick hjärtsnörp och backade och nästan satte sig ner på volten 😛 Darrade och frustade.
När han sen vänt och åkt tillbaka var hon lite på tårna ett tag, men lugnade sig efter mkt drivande och arbete på volter.
Då anar jag traktorljud igen. Vi ställer oss i ett hörn och jag gör henne beredd. När traktorn kommer runt hörnet igen så reagerar hon bara litegrann med en ryckning, sen står vi stilla tills han vänt igen.
Tänkte att nu måste han ju vara klar. Men nej då, två tre vändor till kom han tillbaka. Sista vändan stod Sessan typ och sov när han skramlade förbi. Nu visste hon ju vad det var och då var hon inte ett dugg rädd!
Men passet blev lite hackigt och hon var på helspänn hela tiden. Avslutade när hon var helt lugn, skippade traven helt.

Sen red jag på onsdagen igen. Ingen blåst och solen tittade fram då och då. Och vi hade en toppenritt!!
Hon var preciiiis så som jag vill ha henne! Behövde knappt ta i tyglarna (”sytråd i händerna”) och hon arbetade på jättefint i låg fom och samlad mest hela tiden. Gjorde skänkelvikningar, öppnor, slutor och liknande och hon var verkligen med på noterna hela tiden!
Travade en hel del också, både nedsuttet och lätt. Och hon hade mjuk fin trav i bra fart! Kunde vända igenom volten i trav utan att hon bröt av.
Helt fantastisk kändes det , en av de bästa passen vi haft faktiskt!

Så ni ser hur olika hon kan vara från dag till dag! Efter ett ”dåligt” pass får man försöka komma ihåg att dagen efter kan hon vara heeelt annorlunda!
Vad det beror på? Om man jämför tisdagen och ondagen så var skillnaderna:
Blåst, kallare, vägskrapa på tisdagen.  Faktorer som säkerligen spelade in.  Sen kanske kanske hon kände sig trygg med mig efter mötet med traktorn dagen innan, att hon kunde slappna av helt på onsdagen? Vad vet jag 😉

/Erika